Inte Mycket Klokare!

Idag har ännu inget brev kommit om datum för mitt snitt tyvärr. Blev grymt besviken när endast reklam kom in genom dörren i morse! Blodtrycket hos barnmorskan var godkänd idag, men fortfarande förhöjt och 2+ i äggvita i urinen fortfarande. Hon såg även jag samlat på mig vätska nu ordentligt i fötter, händer och lite i ansiktet. Men inte lika mycket som med William dock.
På tillväxt ultraljudet såg det bra ut ändå, jag var nöjd! Hon var fortfarande "tjock" om magen endast men lårben och huvudstorlek stämde bra med en "normal stor" bebis fortfarande. Hon var frisk och pigg och vikten låg idag på ungefär 3500 gram, vilket är godkänt enligt mig! Ska inte komma över 4 kg med denna tös iallafall har vi bestämt. Men som sakt, läkaren där kunde heller inte svara på NÄR snittet skulle läggas utan bara se ett brev skickats till mig. Jaja, jag väntar väl då. 
Men hon sa iallafall 7-10 dagar innan BF skulle det komma att läggas enligt henne.

Ingen Bebis!

Fick som sakt komma in på förlossningen igår för kontroll. Fick lämna urinprov, få blodtrycket mätt och ligga med CTG kurvan i drygt 30 minuter och mäta mina sammandragningar och bebis hjärtljud. Hade blodtryck på runt 170/90 fortfarande dock och 2+ i äggvita vilket inte är så bra men ska följa upp detta i morgon på MVC igen och gå på ett till tillväxt ultraljud. Men iallafall, sen kände hon hur bebisen låg och om jag läckte fostervatten just då och kände om jag hade öppnat mig något. Men livmodertappen var stängd och inget vatten kom! Suck.
Men hon fick iväg iallafall och pratade med läkaren om det där med min operations tid om jag fått någon och varför dom inte ringt mig! Men dom hade tydligen fixat en tid åt mig samma dag jag träffade överläkaren men inte ringt mig av någon anledning som som sa men dom hade skickat hem ett brev med information om datum och tid som jag hoppas kommer på måndag i brevlådan!!

vi fick åka hem efter en timma på förlossningen, tom hänta och inte så mycket information rikare, men men.
I natt hade jag hemska förvärkar och sammandragningar från helvetet verkligen!! Trodde jag skulle börja grina där för en stund, men jag bet ihop och värmde värmedynan i micron och efter en timma så la sig den molande värken äntligen och jag fick somna om till slut! Trots detta, så är min tapp opåverkad fast det gör satans ont viissa stunder, skumt.  


Iväg Till Förlossningen.

Nu har jag ledsnat! Igår skulle jag få det här samtalet från överläkaren angående en operations tid för kejsarsnittet, men inte kom det något samtal under hela dagen som utlovat!! Imorse fick jag nästan dom här omgångarna som nästan liknar läckande fostervatten igen flera gånger och även molande värk i ljumskarna och i ryggen vissa stunder. Jag är total rädd att hon ska komma ut innan jag fått den här förbaskade tiden för snittet!

Nu
har jag ringt förlossningen och ska få komma in på kontroll iallafall och kunna diskutera detta visare om snitt förhoppningsvis, för nu är jag less på att vara gravid och inte ens kunna få en bestämd tid för mitt planerade kejsarsnitt som lovat! Ett samtal ska väl inte vara så svårt att förmedla en höggravid kvinna som utlovat och som bör snittas inom en snar framtid som överläkaren själv sa när vi träffade henne i onsdags. Det börjar bli bråttom nu för mig rent ut sakt och det är ont om tider för operationer dessutom som grädde på moset! 
Jag såg verkligen fram emot det där samtalet igår som skulle göra allt lättare för mig i min planering med William osv. och jag låg till och med sömnlös så gott som natten till igår för jag väntade på detta samtal...tråkigt att man ska behöva bli besviken och istället stressad och tänka att "Nej, nu kommer hon fasiken snart!"

Vi får se vad dom säger på förlossningen nu helt enkelt och hoppas dom kan hjälpa oss antingen med en tid eller att det rent ut sakt redan startat av sig själv så vi kan lägga snittet under dessa dagar. Tur att Williams farmor och farfar är här just nu och kan passa honom medans vi åker in!

Kom ut nu bebis!


Den Berömda BB-väskan.

Dags

att börja packa BB-väskan nu känner jag så vi är redo i och med det kan vara dags när som helst att åka in!
Sist, så packade vi knappt något alls med oss. Bebisens kläder, lite mjukiskläder, MVC journalerna och sen åkte vi i princip utan en aning vad man behöver när man ligger på ett sjukhus nästan en vecka.
Denna gång ska jag packa med mig;

* Kläder till bebis

* Egna mjukiskläder och sköna trosor!

* MVC journalerna

* Godis och onyttheter och matpengar och matlåda till Jimmy

* Toalett artiklar så som deo, schampoo, duschtvål, bodylotion t ex.

Datorn, så vi kan titta på filmer

* Amningsinlägg och mängder av BH:ar

* Vetekudden, för eftervärkarna och det onda efter snittsåret

Är det här jag kan komma på just nu och så självklart kameran och mobilen ska ju vara med! Tycker det är så svårt att packa. Sist fick vi åka hem flera gånger för att hämta nya kläder eller saker vi kom på vi behövde.
Nu är jag redo för Alwas ankomst, bara tjejen vill titta ut någon gång av sig själv skulle jag bli överlycklig. Varje gång jag känner av förvärkarna och får lite ond "mensvärk" tror jag verkligen att nu kommer hon. Men tji får jag varje gång av henne! Hon bara lurar sin otåliga mamma. Dock tvekar jag inte på att hon kommer vilja titta ut snart dock, inom närmaste veckan är inte helt omöjligt med tanke på hur mina förvärkar och sammandragningar har ändrat karaktär nu mera.

Vad tror ni, när vill lillan titta ut tror ni? :)



Träff Med Överläkaren.

Ännu inget satt datum för snittet! Miss från läkarnas sida att ens inte satt mig på väntelistan för planerade snitt tydligen. Börjar bli bråttom nu, men den ansvarige läkaren ringer på fredag då hon är tillbaka på jobbet och meddelar exakt datum till mig. Men en sak är säker, det är bara 1-2 veckor kvar. Snittet läggs hur som, antingen nästa helg eller helgen effter det troligtvis!

Nu längtar jag!!

Var hos barnmorskan igår igen, och mitt blodtryck har återigen dragit iväg. 144/90, inte okej. Dock ingen farlig  dos äggvita i urinen. Men ska följa upp med nytt blodtryck nästa vecka. Lillan har äntligen fixerat sig som jag fattade det som nu! Tyckte jag kände av det i helgen att hon borrade ner sitt lilla huvud där nämligen. HbA1c har sjunkit igen till 51, vilket var super bra! Blodsocker lite för bra på 3,2.
Hoppas detta var sista, om inte annat, näst sista gången jag gick på kontroll hos barnmorskan! :)

V. 37 (36+0)



Barnet

Barnet ökar fortfarande i vikt, men växer inte så mycket på längden längre. Barnet är fullt medvetet. Det lagrar näring i sina organ för att klara eventuella påfrestningar vid förlossningen. Barnet tränar sina lungor genom att dra in och trycka ut fostervatten i dem. Ändå är lungorna de sista av barnets organ som mognar. Nu ligger de flesta startklara med huvudet nedåt. Om inte, brukar man försöka vända det.

Vikt 3 kg.

Tvillingar

Om du väntar tvillingar kan det vara dags att föda nu. Vecka 36 till 37 är genomsnittslängden för en tvillinggraviditet.

Mamma

Det kan vara dags när som helst nu, men ta det lugnt. Många går längre än 40 veckor, särskilt förstföderskor. Att föda mellan vecka 37+0 och fram till vecka 41+6 anses normalt. Ditt fundusmått har planat av nu och växer inte lika snabbt. Många barn sjunker djupare ner i bäckenet nu. Det är vanligare om du fött barn tidigare. Brösten producerar redan råmjölk. Bäckenet är utvidgat. Den allra sista tiden kan gravida kvinnor få svårt att sova. Kanske kan man se det som en förberedelse inför alla vakna nätter som väntar tillsammans med babyn.

Egna Tankar:
Nu börjar vi verkligen närma oss slutet. Om hon kommer som storebror så är det bara 1 vecka kvar! Jag drömmer mycket om förlossningen på nätterna just nu helt plötsligt och sover dåligt. Är lagom trött genom dagarna och svårt att andas då livmodern står som högst just nu vilket är obehagligt! Lider av förvärkar och sammandragningar gör jag också speciellt om jag är ute och går lite för raskt. Annars, lätt illamående med halsbränna från helvetet ibland som säkert beror på bebisen trycker på magsäcken och alla organ den bara kan just nu.


GodMorgon!



Jag bara måste lägga upp den här videon för er att titta på som jag hittade idag!
Det är verkligen en modig kvinna det här, abolut. Men oj vad hon skämmer ut sig ändå i mina ögon! Kunde verkligen inte låta bli att skratta hysteriskt åt detta så elak som jag är. Men ni måste hålla med om att hon är modig nog att lägga upp detta för hela världen att se på Youtube trots alla elaka kommentarer hon fick.
"Schamon" istället för come on som hon sjunger dessutom, är bara för härligt! :)
Jag kan säga att hade jag detta utseénde hade jag aldrig vågat ladda upp detta helt klart, så jag är imponerad av henne verkligen är det jag vill säga med dessa videor och inget elakt menat. Men som sakt, hon ger nog alla ett gott skratt ändå.


Jag Svarar.

Tack Emelie för din kommentar! Självklart ska jag försöka svara på din fråga!

Fråga: Jag måste bara fråga eftersom du fick göra kejsarsnitt första gången och ska göra det igen , tycker du att det känns som du missar något ?
För jag blev jätte besviken på att jag fick göra kejsarsnitt , vist jag hade inget al eftersom det var akut men jag känner att jag missade massa, typ à jag vet inte men som någon bara gav mig ett barn, det tog jätte lång tid tills jag verkligen vågade tro på att han va min son och att jag fått barn nu. Fast jag hade gott ju och tänkt på att få massa smärta och kämpa för att få ut bebisen och vilja ge upp för att det gjorde så ont och sen när allt va över skulle dom lägga min bebis hos mig.


Svar: Ja alltså, jag fick ju veta ganska tidigt med William att det var stor risk för kejsarsnitt. Men jag hann aldrig prata om en speciell dag för snitt med läkaren då han ville titta ut nästan 2 veckor innan BF. När vattnet gick på natten där till 30 april 2010, så vart jag väldigt förvånad kan jag säga! Vi fick tid till förlossningen för kontroll klockan 10 på dagen. Fick ligga i CTG-kurva ett tag och bebisens hjärtljud var svåra att få fram tyckte barnmorskorna trots flera försök. Så jag fick göra ett tillväxt ultraljud för att se hur fostervattnet såg ut osv. Där konstaterades att det inte fanns något vatten alls kvar och dessutom upptäcktes då att han hade oregelbundna hjärtslag och inte på dom andra ultraljuden vi gjort innan! Då, blev det akut snitt beslutade man pågrund av hjärtslagen OCH dels för att han vägde över 4 kg och mitt bäcken var för trångt för honom att komma igenom. Jag var beredd, men ändå inte alls på snitt kan man säga. Jag skakade så okontrollerat genom hela operationen och var jätte rädd kommer jag ihåg. Men på någotvis, var det skönt att få snitt och inte behöva gå igenom smärtan som vid en "vanlig" förlossning. Kände i förlossningsrummet innan snittet, att paniken kom krypandes i mig över att ligga där och kanske genom gå en vaginal förlossning.

Nu, kommer vi få veta exakt datum på onsdag när vi får snitt och det känns bra för oss båda känner vi! Vi hinner planera vem som ska passa William här hemma dom dagar vi kommer ligga på BB och jag kan förbereda mig mentalt på vad som komma skall igen. Men denna gången vet jag hur det går till vid snitt och jag känner mig lugnare helt klart.
Till dig Emelie, kan jag säga att jag förstår din känsla! Det kom ju så plötsligt ändå och du hade förväntat dig en "normal" förlossning. Men huvudsaken är att du och din son mår bra idag och det var bästa beslutet för er båda just då och satsa vid nästa graviditet på normal förlossning, för det tror jag du kommer få också!
Även om snitt gör jäkligt ont efteråt och man måste gå på morfin sprutor och smärtstillande piller, så är det bra den möjligheten finns känner jag.


Tvättar, Möblerar om och Städar!

Vad är det med kvinnor när dom är höggravida?! Haha, jag blir tokig snart på mig själv hur bra man faktiskt kan må av att ha ett begär att boa lite när man ska få en bebis inom bara några få veckor!
Tvättar just nu massor av tvätt i tvättstugan, har möblerat om i Williams rum totalt och blev ändå rätt nöjd med resultatet och nu har jag planer på att dammsuga resten av lägenheten och skura golven och ta disken OCH dessutom laga middag till mig snart! Japp, ni får precis som jag, skratta om ni vill för det gör jag själv just nu åt att helt plötsligt ska jag göra allt och lite till bara för jag har lång tråkigt.

Dags att skrida till verket nu då kanske så man kan sova gott och i relativt god tid ikväll till en bra film! :)


I Väntans Tider.

Denna väntan tar kål på mig snart. Imorse vaknade jag av att jag trodde det var fostervatten som sipprade dessutom! Det kom i omgångar och magen blev återigen hård som en fotboll samtidigt. "Gud, ska det hända idag?!" Var min första tanke och jag var klarvaken så klart!
Låg kvar en stund och kände sipprandet innan jag vågade mig på att gå på toa och kissa. Efter det, avtog det självklart och inget mer hände så jag var väl bara kissnödig då helt enkelt. Så typiskt bebis!
Jag kan inte tänka på annat just nu än den nedrans förlossningen och letar tecken helt tiden efter påbörjan till förlossningar. Mina dagar består av besatthet näst intill och otålighet så det skriker om det. Jag är less på att vara gravid nu och vill att lillasyster tittar ut nu, nu, nu. Hör du det lillan, NU!

Inte
hittar jag motivation till att fördriva tiden heller speciellt mycket. Ligger här och tittar på film och tycker synd om mig själv för att förlossningen aldrig vill starta. Min man och barn har flytt till landet i Strängnäs dessutom tills imorgon, så jag är helt ensam hemma och borde passa på att sova och ladda batterierna nu!

Så här mycket syn har man nedåt fötterna numera.


Dagens mage, V.35+5
Har den sjunkit något i era ögon? Inte i mina.


Tack Till Er!

Ville slänga upp ett stort tack till människor som stöttade mig på alla sätt angående gårdagen, ni är guldvärda! Just nu behöver jag vila upp mig själv och ta hand om min familj och inte tänka på annat en lång tid framöver känner jag. Det är tråkigt, men lägger nog hela relationen på hyllan tills det kanske bättrat sig.

Så kan det vara ...

Idag
har vi varit på Williams första utvecklings samtal på dagis! Allt var jätte bra med både honom och hans utveckling tyckte pedagogen och det är ju alltid roligt att höra så klart. Han ska bland annat hjälpa andra barn vid matbordet när dom tappar saker eller smutsar ner sig ska han torka med papper och påpeka dom andra barnen att inte använda fingrarna i maten utan gaffeln *fniss*. Han tycker om att leka ute numera och har även börjat prata mycket nu vilket vi märkt tydligt även här hemma! Han äter nästan alltid 2 portioner mat varje dag och somnar bra nu i vagnen. Härligt att höra att han trivs verkligen och att han är så pass duktig tycker dom och gärna ska leka med lite pillriga saker och är väldigt koncentrerad. 

Usch, nu är jag trött! Sov ur uselt inatt med lätt tryckande huvudvärk dessutom och William vaknade och gallskrek miitt i natten så han var tvungen sova i vår säng, vilket resulterade i att jag fick emigrera till soffan och sova där dom timmar jag lyckades sova. Känner mig alltid så varm om fötter och händer och måste vända på mig X-antal gånger varje natt och vaknar av drömmar och tankar osv. jag blir till och med klar pigg på nätterna numera vilket straffar sig på dagarna såklart. 

Men nu vankas det lasagne middag som jag tänkte börja med nu innan mannen kommer hem från jobbet!
 

Dags att Bryta Upp?!

Vad gör man när ens egen familj stänger en ute? Vilka känslor är okej att känna då? Jag har fått höra både det ena och andra om att t ex. jag borde gjort en abort med våran lill-tjej vi nu väntar på(!!) och annat som att jag verkligen inte vet vad jag gett mig in på att skaffa 2 barn så här tidigt och jag kommer vara konstant trött och får leva med trötthet dom närmaste åren som om det låter som en sjukdom som har drabbat mig och jag aldrig blir av med på något vis. Jag blir sårad. Kan ni inte fatta det?! Jag har gråtit och undrat vad det är för "fel" på mig många gånger, då ens egna syskon inte ens kan ringa någon gång ibland eller ens aldrig varit här och hälsat på oss medans vi lägger bensin pengar på att åka till Sthlm och hälsa på för artighetens skull och det är min familj! Men väl där, så pratar ingen med en mer än ett "hej". Känner mig så jävla värdelös i deras ögon för att jag gjort mitt val här i livet att skaffa egna barn utan en färdig utbildning och fast arbete och blir smuts kastad pgr utav det! Det är inte kul att bli bortglömd medans dom umgås allihopa och har en väldigt nära relation till varandra men inte till mig som är deras lillasyster. Kanske ska skita i att åka dit nu och aldrig ens höra av mig mera? Funderar starkt på om inte detta är det bästa just nu ändå. Jag kan inte leva såhär och må dåligt pgr av detta! En familj är en familj och inget man väljer bort för att alla väljer vi olika val här i livet. Fast det är ju sant, man behöver ju inte älska sina syskon bara för att man är syskon heller...

Som syskon, behöver man inte säga åt en annan syter att göra abort med ett planerat barn! Eller sitta och predika för mig hur tufft det kommer bli med 2 småbarn och sköta hemmet och att det kommer bli svårare ekonomiskt osv. Tack, jag vet!! Jag vet vad jag "gett mig in på" och jag är väldigt nöjd med mitt val. Den enda gången man hör ifrån dom, är just vid såna här tillfällen då dom ska förklara hur jobbigt det kommer bli för mig och tycker synd om våra föräldrar som hjälper oss så mycket redan.
MEN; Jag sårar iallafall inte min egen mamma med att frysa ute min egen syster och skulle aldrig göra!
Så jävla patetiskt så nu vänder jag ryggen till och skiter i det som kallas "syskonkärlek", för jag har försökt och nu orkar jag inte mer. Jag har försökt bjuda över er hit och prata med er då och då t ex via sms och ordna så jag kan träffas i Sthlm någon dag men på något vis blir jag alltid lika bortglömd av alla tre...

Jag är så ledsen just nu så jag tänker inte ens försöka mer med detta, det är orättvist!


Förvärkar!

Igår gick jag in i V.36 (35+0) och idag morse har jag känt på att dom sista veckorna nu är här! Förvärkar och dom var inte sköna alls. Mens liknande smärta längst ner i magen och hela magen blir hård som en fotboll flera gånger i timman. Trodde att nu är det verkligen på gång där ett tag, men det lugnade ner sig dessvärre efter nån timma så jag vågar inte tro det blir någon bebis inom dom närmaste 3 veckorna iallafall.
Hoppas kan man ju alltid få göra, men hon har nog inga planer på att komma ut alldeles i förtid verkar det som. Typiskt, just när mamma och pappa satt upp det sista inför din hemkomst, vilket var vaggan i sovrummet och dessutom har jag packat BB väskan idag för att vara väl förberedd. 
Jaja, jag antar det bara är att stå ut några veckor till och att nästa onsdag, förhoppningsvis, får vi ett datum för mitt snitt!
Just nu gör mina skinkor så ont att jag inte kan sitta eller ligga och den stora magen blir mer och mer jobbig att bära runt på. Kom igen nu lillan, kan inte vattnet bara få komma ut här och nu i sängen i detta ögonblick?!

En stor och rund bebis mage idag (V.35+1)


Ska strax göra ett försök att klä på mig och fixa till mig någorlunda då William ska hämtas på dagis vid 2 tiden och vi sen ska iväg vidare direkt till sjukhuset för ögonbotten fotografering igen för min del.


Tillväxt ultraljud och 3D!

Idag var tillväxt ultraljudet. Och innan dess barnmorskan för att kolla till blodtrycket och lyssna på bebisens hjärta och magens tillväxt. Hjärtljuden låg idag på mellan 140 och 150, magen hade växt lite över det "normala" till 35. Blodsocker på 7,0 och blodtrycket 146/76 om jag inte minns alldeles fel nu. Allt såg bra ut och hon ligger fortfarande med huvudet nedåt men är inte "fast" i bäckenet utan huvudet är ruckbart precis som med William. 

Ultraljudet var samma som sist kan man säga. Hon är rund om magen men huvudet och lårbenet är samma mått på i denna vecka som andra foster. Hon låg och snuttade på fingrarna idag som vanligt, men vi fick några fina bilder i profil på henne med oss hem och dessutom fick vi lyckan att se henne i 3D framifrån!! Vilken upplevelse kan jag säga att se hennes ansikte framifrån i 3D. En rund och go liten bebis såg vi som låg med handen framför ansiktet. Det här gör ju att man längtar ännu mera efter att dagen då hon ska komma till världen närmar sig! 
39 dagar kvar idag då högst som sakt, närmare datum visar sig om 2 veckor ungefär. 
Uppskattad vikt idag låg på lite över 3 kg så inte konstigt jag känner mig svag och ont i ryggen och helt utmattad av att bara stå numera.  

Finaste 2 åringen!

Nu är våran kille 2 hela år från och med igår på självaste Valborg!!
Han firades här hemma av mormor, morfar och senare även farmor och farfar, farbror och hans flickvän och Jimmys mormor. Han fick sitt älskade kök av oss med tillbehör och lite annat smått och gott så som målarbok, pennor, fräck pyjamas och en tågbana i trä ovh doktorväska.
Blev en väldigt lyckad dag för honom med mycket skratt och godsaker och senare på kvällen gick vi ut för att titta på Maj brasa och lasershow här i Torshälla, och trots William var trött vägrade han somna under den tiden och slocknade väldigt glad och övertrött här hemma vid 23 slaget, hör och häpna! Så sent har han inte lagt sig sen han var liten bebis. Så det resulterade i att hela familjen sov fram till 9 i morse och även det var många många månader sen. :)
Kanske ska tillägga, att vi fick "nya" stolar och köksbord från mina föräldrar igår! Så om möblering i köket blev det och nu är det mycket större än innan.

Idag
har vi hunnit ta drygt 2 timmars tur till lekparken och fikat där och lekt med William i hans nya kök så han gärna bjuder på mat och dryck min stora sötnos! ;)
Snart vankas det korv stroganoff till middag för våran del och William sover en väldigt sen middags lur!

I morgon är det dags för pappa Jimmy att jobba igen och vi ska dessutom till sjukhuset för jag ska kontrollera mitt blodtryck hos barnmorskan igen så det inte är för högt fortfarande och sedan även ett till tillväxt ultraljud, håller tummarna för att det ser bättre ut denna gång!

:)

:)

Tänk vad stor min pojke redan blivit! 2 år...

RSS 2.0