Grattis lilla Alwa!
Idag är det Alwas 2 månaders dag! Redan 2 månader har hon funnits hos oss, tänk vad tiden går. Hon bara knakar iväg i både längd och vikt och blir mer och mer intresserad av oss och andra saker i sin omgivning. Hon blir mer vaken har vi märkt och sover oftast inte alls på dagarna för att sen sova hela nätter varje gång, jätte skönt. Mindre skönt är fortfarande magknipen och gaserna hon får så lätt vilket resulterar i en skrikig bebis ganska ofta, men är det kolik hon har så är det snart över om en månad, eller två, högst som tur är! Tur hon har en så omtänksam storebror som ska hjälpa med napphämtningar, blöjbyten och ska pussa och krama på sin lillasyster och vara med henne överallt . Alwa är inte jätte förtjust i att åka vagn som dom flesta barn är otroligt nog, då blir hon arg och skriker, haha. Men hon är matglad! Oftast småäter hon gärna varje timma på dagarna och knappt något alls på nätterna numera.
En Ny Liten Kusin.
Idag har en ny liten kusin till William och Alwa sett dagens ljus! En liten flicka där också blev det efter alla pojkkusiner. Längtar efter att få se henne och tänk vad kul Alwa och hon kommer att få senare om ett par år när det endast skiljer 2 månader mellan dom! Grattis Caroline och Jonas till eran nummer 3 som sakt :)
Imorgon väntar lite camping besök hos barnens farmor och farfar i Hallstahammar. William åkte dig redan igår med dom så vi får lite vila stackars trötta föräldrar. Alwa sov hela natten inatt och vakna först halv 7 imorse och somnade om vid halv 8 sen igen och sov till elva ungefär. S K Ö N T!
Imorgon väntar lite camping besök hos barnens farmor och farfar i Hallstahammar. William åkte dig redan igår med dom så vi får lite vila stackars trötta föräldrar. Alwa sov hela natten inatt och vakna först halv 7 imorse och somnade om vid halv 8 sen igen och sov till elva ungefär. S K Ö N T!
Förlossnings Berättelsen.
Har fått frågan om att lägga upp förlossnings berättelsen. Och visst, men finns inte mycket "spännande" i den då jag fick göra ett planerat kejsarsnitt som sakt, men jag kan försöka.
Vi fick skjuts in till Mälarsjukhuset av min pappa på tisdagen den 29 Maj. Blev inskrivna på förlossningen 18:00. Fick ligga i CTG- kurvan 40 min och lämna urinprov osv. Dom tyckte jag hade lite mycket sammandragningar och ganska kraftiga och att bebis hjärtljud var ganska höga. Så fick ligga hela kvällen i CTG och hjärtljuden forsatte vara höga och dom fråga om jag hade onda sammandragningar. Visst, dom kändes men så hade jag ju haft med William också och inget jag upplevde som smärtsamt. Blev av med CTGn runt 12 tiden på natten och somnade gott i sjukhus sängen.
Vaknade runt 6 tiden morgonen därpå. Dagen med stort D var äntligen här! Sköterskan kom in vid 7 slaget och sa operations teamet var redo att ta emot mig redan! Så fort in i duschen och tvätta mig med bakteriedödande medel över hela mig och så satte hon kanyler och kateter på mig. Sprängde ett blodkärl i handen på mig dessutom vilket gjorde otroligt ont! Jag började här känna obehag. Jag började gråta och var otroligt spänd och nervös inför operationen. Så rullade vi genom korridorerna påväg till operations salen. Väl där utanför dörrarna där vår bebis skulle komma till världen, stor tjöt jag igen och sköterskan och Jimmy fick lugna mig och prata bort mig på andra tankar och Jimmy bytte om till "snygga" plast förklädet! Fick den berömda äckliga drycken som skulle neutralisera magsyran innan operationen. Jag las på bordet och mer kanyler, EKG, blodtrycks bandage, dropp osv sattes på mig. Även spinal bedövningen las av narkosläkaren och det var en enorm obehaglig känsla att dra ihop sig i fosterställningen igen med magen ivägen och skjuta ut ryggraden när det spände i hela ryggen när bedövningen sprutades in. Jag blev snabbt förlamad från bröstet och ner till tårna på bara nån minut! Sen började allt. Snittet las och dom började ta ut henne. Det var svårt att få ut henne, så hon var så enormt stor! Så det tryckte på ordentligt på mina organ och jag fick svårt att andas några sekunder just när dom skulle få ut henne. Dom kämpade några långa minuter där båda doktorerna och till slut, hörde vi bebis skrik på avstånd och då brast det igen för mig. Upp kom en enormt svullen och tjock liten tös, men oj så vacker!! Det var såhär hon såg ut, våran alldeles egna dotter vi skapat av kärlek som legat där i 9 månader och bara längtat ut! Den känslan är enorm, det går inte beskriva första skriket av ens barn.
Sen gick dom iväg med henne för väga och mäta osv och Jimmy följde såklart med. Dessvärre, höll stackaren på att svimma och spy när vår dotter fötts. Men det gjorde han inte och tur var väl det! Jag syddes ihop och las på uppvaket under någon timma och smärtan började göra sig påmind när spinalen släppt. Fick en hejdundrande spruta så hela huvudet snurrade till flera varv, trodde det var fel på mitt blodtryck, men fick det förklarat av personalen att det var medicinen som gjorde detta. Åkte sen upp till BB-avd. och fick se vår "lilla" tjej på 5055 gram och 54 cm stor! Hon mådde bra trots allt. Inga hjärtproblem som sin storebror och inte så farligt lågt blodsocker. Dropp behövdes aldrig på henne utan vi tillmatade henne med kopp med ersättning i första dygnet innan amningen hade kommit igång. Sen blev hon utskriven från neanotal avdelningen och fick komma till oss på BB efter bara en dag, vilket var underbart skönt! Hon mådde super bra och vi trivdes allihopa. En väldigt mysig tjej var hon från första stund och skulle sova på pappas bröst på nätterna och inte i sin egen vagn för 5 öre. Vi fick åka hem efter bara 3 dagar och på den vägen började vårat liv tillsammans alla 4!
Idag, väger hon alltså 6050 gram och är 60 cm lång tjej som blir mer och mer lik sin mamma sägs det ;)
Vi fick skjuts in till Mälarsjukhuset av min pappa på tisdagen den 29 Maj. Blev inskrivna på förlossningen 18:00. Fick ligga i CTG- kurvan 40 min och lämna urinprov osv. Dom tyckte jag hade lite mycket sammandragningar och ganska kraftiga och att bebis hjärtljud var ganska höga. Så fick ligga hela kvällen i CTG och hjärtljuden forsatte vara höga och dom fråga om jag hade onda sammandragningar. Visst, dom kändes men så hade jag ju haft med William också och inget jag upplevde som smärtsamt. Blev av med CTGn runt 12 tiden på natten och somnade gott i sjukhus sängen.
Vaknade runt 6 tiden morgonen därpå. Dagen med stort D var äntligen här! Sköterskan kom in vid 7 slaget och sa operations teamet var redo att ta emot mig redan! Så fort in i duschen och tvätta mig med bakteriedödande medel över hela mig och så satte hon kanyler och kateter på mig. Sprängde ett blodkärl i handen på mig dessutom vilket gjorde otroligt ont! Jag började här känna obehag. Jag började gråta och var otroligt spänd och nervös inför operationen. Så rullade vi genom korridorerna påväg till operations salen. Väl där utanför dörrarna där vår bebis skulle komma till världen, stor tjöt jag igen och sköterskan och Jimmy fick lugna mig och prata bort mig på andra tankar och Jimmy bytte om till "snygga" plast förklädet! Fick den berömda äckliga drycken som skulle neutralisera magsyran innan operationen. Jag las på bordet och mer kanyler, EKG, blodtrycks bandage, dropp osv sattes på mig. Även spinal bedövningen las av narkosläkaren och det var en enorm obehaglig känsla att dra ihop sig i fosterställningen igen med magen ivägen och skjuta ut ryggraden när det spände i hela ryggen när bedövningen sprutades in. Jag blev snabbt förlamad från bröstet och ner till tårna på bara nån minut! Sen började allt. Snittet las och dom började ta ut henne. Det var svårt att få ut henne, så hon var så enormt stor! Så det tryckte på ordentligt på mina organ och jag fick svårt att andas några sekunder just när dom skulle få ut henne. Dom kämpade några långa minuter där båda doktorerna och till slut, hörde vi bebis skrik på avstånd och då brast det igen för mig. Upp kom en enormt svullen och tjock liten tös, men oj så vacker!! Det var såhär hon såg ut, våran alldeles egna dotter vi skapat av kärlek som legat där i 9 månader och bara längtat ut! Den känslan är enorm, det går inte beskriva första skriket av ens barn.
Sen gick dom iväg med henne för väga och mäta osv och Jimmy följde såklart med. Dessvärre, höll stackaren på att svimma och spy när vår dotter fötts. Men det gjorde han inte och tur var väl det! Jag syddes ihop och las på uppvaket under någon timma och smärtan började göra sig påmind när spinalen släppt. Fick en hejdundrande spruta så hela huvudet snurrade till flera varv, trodde det var fel på mitt blodtryck, men fick det förklarat av personalen att det var medicinen som gjorde detta. Åkte sen upp till BB-avd. och fick se vår "lilla" tjej på 5055 gram och 54 cm stor! Hon mådde bra trots allt. Inga hjärtproblem som sin storebror och inte så farligt lågt blodsocker. Dropp behövdes aldrig på henne utan vi tillmatade henne med kopp med ersättning i första dygnet innan amningen hade kommit igång. Sen blev hon utskriven från neanotal avdelningen och fick komma till oss på BB efter bara en dag, vilket var underbart skönt! Hon mådde super bra och vi trivdes allihopa. En väldigt mysig tjej var hon från första stund och skulle sova på pappas bröst på nätterna och inte i sin egen vagn för 5 öre. Vi fick åka hem efter bara 3 dagar och på den vägen började vårat liv tillsammans alla 4!
Idag, väger hon alltså 6050 gram och är 60 cm lång tjej som blir mer och mer lik sin mamma sägs det ;)
Rubrik Löst.
Har inget speciellt att skriva så jag lägger upp lite nytagna bilder på skrik aporna. Det är vad dom är! William vägrar sova middag numera på dagarna, och Alwa lika så och hennes mage krånglar och hon gall skriker för det mesta. Gärna så skriker dom ikapp dessutom, lovely! Så ja, jag är vääääldigt trött just nu ska jag erkänna...
Men en kul sak jag måste berätta är att William har lärt sig att räkna. Han kan räkna från 1 till 5 helt själv!!
Jimmy läste hur en bok och räknade brandbilar, och vips, hade han lärt sig räkna till 5 på en gång, alltså en enda liten gång och han kan redan räkna till 5! Snopna föräldrar? YES.
Imorgon väntar äventyr dessutom för hela familjen. Vi ska till Sagostigen och ha roligt med barnens morfar, mostrar och kusiner, tror nog William kommer uppskatta det stort! 
Trött Morsa!
En trött mamma sitter här! Alwa var vaken hela natten igår och hela dagen igår, och somnade inatt vid 00. Sov i och för sig till halv sex i morse och somnade om till 08 sen, men ändå. Shit vad trött man blir av konstant bebis skrik. Stackaren har så lätt för att få magknip som sakt. Trots vi kör med både Sempers magdroppar och Minifom, dock är inget av det bevisat för att ha någon effekt på magknip, men önska kan man ju få göra! William hade också mycket magknip några månader så vi är väl rätt vana ändå :)
Idag är barnens morfar här hos oss och hjälper oss och avlastar lite, tack snälla moffar!
Jag ska även göra en spontan grej idag när moffar och William kommer tillbaka från promenaden dom är på just nu. Jag ska söka upp en frisör salong och klippa av mig håret! Eller ja, klippa håret iallafall en bra bit tror jag. Få bort det slitna ovårdade mamma håret och slippa ta hand om det så mycket nu när jag inte har tiden till det. Hoppas det finns drop-in tid nu bara!! Kanske även färgar det tror jag under dagen, weei.
Har ni andra mammor tänkt på att när man uppskattar att bara få gå till affären t ex. själv, då är man verkligen låst vi sina barn, haha. Jag upptäckte det häromdagen att det var guld att få 10 min för sig själv till konsum, sjukt! Så att få gå till frissan idag och förhoppningsvis få bli klippt, är helt sjukt lyxigt i min vardag just nu :)
Jag återkommer med resultat senare, förhoppningsvis ikväll så stay tuned friends!
Idag är barnens morfar här hos oss och hjälper oss och avlastar lite, tack snälla moffar!
Jag ska även göra en spontan grej idag när moffar och William kommer tillbaka från promenaden dom är på just nu. Jag ska söka upp en frisör salong och klippa av mig håret! Eller ja, klippa håret iallafall en bra bit tror jag. Få bort det slitna ovårdade mamma håret och slippa ta hand om det så mycket nu när jag inte har tiden till det. Hoppas det finns drop-in tid nu bara!! Kanske även färgar det tror jag under dagen, weei.
Har ni andra mammor tänkt på att när man uppskattar att bara få gå till affären t ex. själv, då är man verkligen låst vi sina barn, haha. Jag upptäckte det häromdagen att det var guld att få 10 min för sig själv till konsum, sjukt! Så att få gå till frissan idag och förhoppningsvis få bli klippt, är helt sjukt lyxigt i min vardag just nu :)
Jag återkommer med resultat senare, förhoppningsvis ikväll så stay tuned friends!
Hon Ler!
Alwa har börjat med svarsleénden nu. Så otroligt kul när hon söker ögonkontakt och sen skiner upp och visar sina små skrattgropar! Hon är väldigt pigg i blicken när hon väl är på det humöret och sitter och lyssnar länge och ler. Jollret har kommit igång lite smått nån gång då och då och hon har rullat från ryggen till sidan en gång hittills. Framstegen kommer i väldig fart just nu och det är så himla kul!
Idag är det BVC dags igen, och jag gissar hon ligger precis på 6000 gram och kanske 60 cm lång. Enligt våran våg vägde hon 6 kg så vi får se!
Idag är det BVC dags igen, och jag gissar hon ligger precis på 6000 gram och kanske 60 cm lång. Enligt våran våg vägde hon 6 kg så vi får se!
Annars, så har jag diskat och städat vilket var ett tag sen. Ja iallafall städandet. Tänkte plocka ur kläder som är för små för båda barnen senare och göra plats för dom nya jag köpt. William fick en tröja med motorcykel motiv igår och den gick hem ska jag säga direkt! Han älskar motorcyklar, bussar, bilar och lastbilar. Allt som har motor helt enkelt :)
Bebisar Växer Fort, För Fort!
Alwa har minst 62 i storlek och är knappt 1 ½ månad! Hon kan ha 68 utan problem och jag menar, det är ju till för 4-6 månaders om jag inte minns fel?! Stor tjej, kräver större kläder och alltså mer pengar drar iväg för mamma :)
Ska in en sväng till Tuna Park strax för inhandling av nya kläder till skruttan. Passar på unna mig själv en ny ammnings BH dessutom tror jag. Dom är sköna plus jäkligt bekväma när man ammar så dom är väl värda pengarna och jag äger bara en enda så det blir lätt smutsig med bröstmjölk, inte trevligt! ;)
Nu sover lillan och har gjort det några timmar. Skönt när magen är i snällt tillstånd och tillåter henne sova ut! Har köpt nya magdroppar istället för Minifom köpte jag svin dyra droppar från Semper för 172 kronor och hoppas dom funkar bättre för henne!
Fredag idag som sakt, jag håller inte koll längre kan jag lova på dagarna. Alla är likadana ändå nu för tiden för oss så jag skiter i vilken dag det faktiskt är. Pappa är här och är ute och går med sin hund just nu med William och Jimmy som sällskap, trevligt.
Senare kommer Williams farmor och farfar och hälsar på och handlar åt oss då Jimmy inte får köra bil på 3 månader nu som sakt så blir man lite beroende av andra som har bil och kan storhandla åt en. Förresten, har mina planer på ta körkort snart faktiskt, ett måste när man har barn tycker jag!
Ska in en sväng till Tuna Park strax för inhandling av nya kläder till skruttan. Passar på unna mig själv en ny ammnings BH dessutom tror jag. Dom är sköna plus jäkligt bekväma när man ammar så dom är väl värda pengarna och jag äger bara en enda så det blir lätt smutsig med bröstmjölk, inte trevligt! ;)
Nu sover lillan och har gjort det några timmar. Skönt när magen är i snällt tillstånd och tillåter henne sova ut! Har köpt nya magdroppar istället för Minifom köpte jag svin dyra droppar från Semper för 172 kronor och hoppas dom funkar bättre för henne!
Fredag idag som sakt, jag håller inte koll längre kan jag lova på dagarna. Alla är likadana ändå nu för tiden för oss så jag skiter i vilken dag det faktiskt är. Pappa är här och är ute och går med sin hund just nu med William och Jimmy som sällskap, trevligt.
Senare kommer Williams farmor och farfar och hälsar på och handlar åt oss då Jimmy inte får köra bil på 3 månader nu som sakt så blir man lite beroende av andra som har bil och kan storhandla åt en. Förresten, har mina planer på ta körkort snart faktiskt, ett måste när man har barn tycker jag!
Hur Klarar Jag 2 Barn?
Har fått några funderingar och frågor, hur jag klarar av 2 barn i så pass nära ålder. För det första, tycker jag inte dom är så jätte nära i ålder. Jag menar, det finns dom syskon som det knappt skiljer 1 år mellan. Jag vill inte att mina barn ska ha flera år emellan varandra, utan dra nytta av varandra relativt. Det är 14 år mellan mig och min yngsta syster, så jag vet inte hur det är ha ett jämnårigt syskon. Mina barn är livet för mig! Det är dom jag lever för och kämpar för att dom ska ha ett bra liv framför sig och vara stolta över hur dom är som personer.
Men självklart är det ett pyssel att få ihop vardagen med 2 småbarn. William kräver ständig stimulering på sitt sätt och Alwa sin. Vi försöker vara utomhus så mycket som vi bara kan för Williams skull och hittar på olika saker efter hans utvecklings nivå. När Alwa sover, eller när hennes pappa har henne, passar jag på att tex. diska eller leka och ha egentid med William innan han ska lägga sig. Även läsa saga innan han somnar tycker både han och jag är mysigt utan lillasyster som gråter och kräver min uppmärksamhet. Jag vill kunna räcka till åt båda mina barn, men det är omöjligt samtidigt. Men nu börjar jag få kläm på det äntligen nu när Alwa börjar få in sina egna rutiner! Det har gått snabbt för henne hitta bra rutiner. Hon sover redan hela nätter och har bestämda mattider varje dag. Jag hoppas mina barn kommer ha mycket glädje och nytta av varandra senare i livet och stöttar varandra när dom kommer behöva det helt enkelt!
Man behöver inte ha toppen ekonomi för att ha en lycklig familj anser jag. Vi gör mycket saker som är roliga som är gratis eller väldigt billiga i sig, men även unnar jag William lite mer kostsamma utflykter, så som Parken Zoo t ex.
Mina barn kommer gå på dagis i tidig ålder för jag vill dom ska få det sociala livet i sig och samtidigt som jag pluggar vidare. Så jag har allt klart för mig hur jag ska klara av 2 barnlivet och barnen i sig hur deras uppväxt kommer bli.
Men självklart är det ett pyssel att få ihop vardagen med 2 småbarn. William kräver ständig stimulering på sitt sätt och Alwa sin. Vi försöker vara utomhus så mycket som vi bara kan för Williams skull och hittar på olika saker efter hans utvecklings nivå. När Alwa sover, eller när hennes pappa har henne, passar jag på att tex. diska eller leka och ha egentid med William innan han ska lägga sig. Även läsa saga innan han somnar tycker både han och jag är mysigt utan lillasyster som gråter och kräver min uppmärksamhet. Jag vill kunna räcka till åt båda mina barn, men det är omöjligt samtidigt. Men nu börjar jag få kläm på det äntligen nu när Alwa börjar få in sina egna rutiner! Det har gått snabbt för henne hitta bra rutiner. Hon sover redan hela nätter och har bestämda mattider varje dag. Jag hoppas mina barn kommer ha mycket glädje och nytta av varandra senare i livet och stöttar varandra när dom kommer behöva det helt enkelt!
Man behöver inte ha toppen ekonomi för att ha en lycklig familj anser jag. Vi gör mycket saker som är roliga som är gratis eller väldigt billiga i sig, men även unnar jag William lite mer kostsamma utflykter, så som Parken Zoo t ex.
Mina barn kommer gå på dagis i tidig ålder för jag vill dom ska få det sociala livet i sig och samtidigt som jag pluggar vidare. Så jag har allt klart för mig hur jag ska klara av 2 barnlivet och barnen i sig hur deras uppväxt kommer bli.
Allmänt, Och Tankar Om Att Vara Ensamstående.
Dagarna flyger förbi just nu.
William har varit en vecka hos farmor och farfar i Strängnäs medans Jimmy och jag kan ägna all tid åt varandra och åt Alwa såklart. Hon blir bättre och bättre att ha att göra med och hon sover redan hela nätter! Hon somnar för natten vid 23 och vaknar sedan inte förrns 06 på morgonen och ammar lite för att sedan somna om till 9-10 sen. Dock krånglar hennes mage fortfarande så hon är skrikig och gasig på dagarna mest stackaren. Men det ska väl bli bättre med tiden, hoppas jag!
Dessutom, har jag planerat att ta med William till Parken Zoo någon dag fram över och titta på alla djuren. Han älskar alla sorters djur, så det är väl värt dom 215 kronorna det kommer kosta mig att ta med honom dit. Dock är det gratis för honom, han som ska titta på djuren konstigt nog, haha.
William har varit en vecka hos farmor och farfar i Strängnäs medans Jimmy och jag kan ägna all tid åt varandra och åt Alwa såklart. Hon blir bättre och bättre att ha att göra med och hon sover redan hela nätter! Hon somnar för natten vid 23 och vaknar sedan inte förrns 06 på morgonen och ammar lite för att sedan somna om till 9-10 sen. Dock krånglar hennes mage fortfarande så hon är skrikig och gasig på dagarna mest stackaren. Men det ska väl bli bättre med tiden, hoppas jag!
Dessutom, har jag planerat att ta med William till Parken Zoo någon dag fram över och titta på alla djuren. Han älskar alla sorters djur, så det är väl värt dom 215 kronorna det kommer kosta mig att ta med honom dit. Dock är det gratis för honom, han som ska titta på djuren konstigt nog, haha.
Annars, hinner jag knappt med blogg livet eller dator livet längre som ni säkert förstår när man är 2 barns förälder till 2 småttingar. Det är knappt så jag hinner med mig själv så som duscha, äta och klä på mig. Hade jag varit ensamstående hade jag verkligen inte klarat mig kan jag erkänna! Det var tufft nog när Jimmy låg på sjukhuset i 2 veckor och jag var ensam förälder med båda barnen och bådas behov skulle uppfyllas kan jag lova. Kände mig så otillräcklig och dålig förälder till 1000. Jag grät för jag inte hann duscha själv och ens äta en macka ifred utan att någon av barnen grät. Som tur var va jag aldrig ensam helt utan någon av våra föräldrar fanns alltid hos mig då jag varken fick lyfta eller bära tungt, så det var i princip omöjligt för mig att ta hand om William. Vilket jag hade så dåligt samvete för så jag inte kunde leva med mig själv praktiskt taget. Jag hade aldrig räknat med vara själv med en 2 åring och en 4 dagar gammal bebis hemma och dra lasset själv som förälder. Som nybliven mamma med hormoner till miljoner och en ständig oro för min sambo, så hade jag nog med bekymmer. Jag trodde helt ärligt att min sambo skulle dö... att han skulle lämna oss ensamma! Han hade en stor hjärnblödning sas det och min tanke var helt klart döden när jag hörde ordet hjärnblödning. Att besöka honom i Uppsala på intensiven med alla sladdar och slangar och apparater och mycket mer, knäckte mig varje gång vi åkte upp till honom. Jag var så rädd och orolig och kunde inte ta till mig Alwa på en gång som en förälder vill göra med sitt efterlängtade barn! Jag kände inga känslor för henne, hemskt nog. Rädd för att jag aldrig skulle kunna älska mitt barn och hatade mig själv för det. Klart alla mammor älskar sina barn tänkte jag, alla utom jag...
Undrade många gånger varför jag inte kunde älska henne och vart känslorna var någonstans.
Men med tiden, växte dom sig starkare för varje dag min sambo blev bättre! Nu idag, är hon allt jag har och jag älskar henne högt över allt annat.
Vill ni höra mer om vår historia om mina tankar kring Jimmy på intensiven och prov smaket på leva som ensamstående så kommentera!
