Har återigen varit dags för ny inskolning på nytt dagis för Williams del nu i måndags! Nu är det Starens förskola här i Torshälla som gäller, 5 minuter hemifrån. Skräckblandad förtjusning kan man väl säga William kände! Han var mest avvaktande. Stod vid sidan av och tittade på och närmade sig försiktigt lite i taget och sen släppte det efter en stund och han lekte på med dom andra. Men han höll stenkoll på mig vart jag satt titt som tätt. Tills idag, då jag skulle gå undan och sätta mig i personalrummet en stund medans han lekte och skulle äta lunch på dagis idag! Allt gick super bra fram tills dom gick in och skulle sätta sig och äta. Då kom han stor gråtandes med fröken och ville absolut inte vara på dagis mer utan mig! Det slutade med att jag fick följa med till bordet och sitta med vid lunchen och han åt lite makaroner medans tårarna trillade ner lite då och då, stackaren. Inte lätt med nytt dagis, ny miljö, nya barn och fröknar!

Men men, förutom det så är pappa Jimmy bortrest med jobbet tills på fredag och fiskar och roar sig minsann långt härifrån. Hemma själv med 2 barn var inte planerat då meningen var min pappa (barnens morfar) skulle komma hit och hjälpa mig dom här dagarna men han fick en kyss av magsjukan så nu sitter jag här! Barnen sover iochförsig samtidigt just nu, men jag måste verkligen tvätta berget med tvätt här hemma och kan inte lämna dom båda medans jag går ner i källaren till tvättstugan. Å N G E S T!
Får se om jag kan få lite hjälp på annat håll eller om jag får gilla läget, vilket jag inte hoppas på.

 

 

Det här med barnmats burkar är svindyrt! Man köper ju ändå ungefär minst 4 burkar om dagen. Två måltider och två efterätter och mellanmål osv. Tittar man på vad en burk kostar idag i affären, är det runt 12-15 kronor för EN burk, och det bli väldigt mycket pengar på ett år! Så mitt tips är att gör egen mat till era barn. Det är absolut inte svårt och tar inte många minuter av era liv. T ex. att mixa lite potatis, någon grönsak och kanske mosa lite fisk är en utmärkt middag för en 6 månaders plussare. Det är just det här med salt man ska akta sig för innan barnet fyllt 1 år. Sen det med efterrätter, så är det lika bra att mosa lite banan och ge barnet eller ta fram lite frysta hallon eller jordgubbar och ge. Det är precis samma innehåll som dom där onödiga matburkarna, bara det är mycket billigare! Vi tror lätt matburkar innehåller mer näring och vitaminer och är oftast lätt att bara ta av locket och värma upp i micron, men saken är att det är precis tvärtom. Mindra nyttigheter och det svider bara mer i plånboken!

Det går alltså göra precis samma mat till barnet som till er när ni ska äta. Men tänk på att ta bort saltet som sakt om barnet inte fyllt 1 år, och att tillägga en skvätt rapsolja i maten! Jag lovar, ni sparar massvis med pengar och roligt är det också att hitta på egna blandningar och se hur barnet äter av just er mat ni har lagat.

 

Hitta recept på www.recept.nu

 

 

Alwa är väldigt olik William. Inte bara till utsidan utan också sättet! När William var liten, var han väldigt lugn kille som inte skrek så värst mycket och tyckte om att åka vagn t ex. Dock fick han ägg allergi och eksem som väldigt liten, bara 3 månader gammal fick han massor av röda och torra utslag över hela kroppen som vi trodde berodde på ersättningen. Men han fick diagnosen autopisk eksem (eksem som kommer att växa bort med åren), men ingen kan säga exakt hur många år det kommer att ta. Det är lika vanligt med bara några år så väl som kanske 20 år eller mer. Han var väldigt självständig som bebis om man kan säga så. Han kunde ligga själv där man la ner honom och han var knäpp tyst och somnade till sist själv oftast. Nu idag när han är nästan 2,5 år, är han som många andra barn i samma ålder i trots åldern. Han har kommit på ordet "nej" och använder det hela tiden och driver mig till vansinne sometimes! Liksom skrika, slåss och protestera vid t ex. matbordet att tugga med öppen mun, stå på stolen, springa från bordet och mm. Visst är han avundsjuk på lillasyster, det hör ju till när man har varit enda barnet i 2 år, men han har aldrig varit riktigt elak mot henne ännu och hoppas inte det kommer heller. Han är väldigt lik Jimmy både utseendet och insidan när han var liten!

Alwa, är en bestämd dam! Hon vet vad hon vill och hon vill ha saker på en gång när hon väl skriker efter det. Hon kan skrika non stop, i säkert timmar om hon inte fick det hon ville. Magen hennes krånglar men börjar bli bättre nu vid snart 3 månaders ålder. Inga tecken på eksem har visat sig än för hennes del och hoppas hon blir fri från det. Hon har ännu inte börjat visa tecken på att rulla från rygg till mage. Men hon jollrar och kommunicerar hela tiden när man pratar med henne, vilket är en stor utveckling och gör henne till en väldigt social människa har vi märkt sen hon föddes har hon alltid velat ligga nära och bli buren, lägger man ner henne skriker hon direkt för det mesta. Det ska bli kul att följa hennes uppväxt och se vilken människa hon blir. Tror hon blir helt annorlunda mot sin storebror!

- Hur trodde jag mitt liv skulle se ut som 2 barnsmamma och hur blev det?
Ja, jag trodde väl som många gör. Jag kommer klara det utan problem. Hur blev det? Nja, inte riktigt så va. Det är klart jag var inställd på en tuff förändring i våra liv med 2 småbarn. Jag trodde inte på några rosa fluff fluff moln direkt, men inte heller ett rent helvete. I början var det tufft, med sambon på intensiven i Uppsala för hjärnblödning som jag aldrig trodde jag skulle få se igen, så jag fick dra lasset med 2 barn helt själv i princip. Det jobbiga jag känner, är att sysselsätta William som är en pysslig och sprallig snart 3 åring. Alwa kräver mycket uppmärksamhet av mig som mamma och jag kan inte lämna henne åt sidan några längre stunder. Att räcka till för 2 stycken kan vara väldigt, väldigt knepigt! Det här med att vakna på nätterna och gå upp och ge Alwa mat är jobbigt i längden, men vi får hjälp ibland med att farmor och farfar har barnen om vi sover över hos dom t ex vilket är guldvärt! Man måste komma ihåg att man blir inte sämre förälder av att "lämna bort" sina barn för en natt eller några timmar, tvärtom! Det laddar batterierna för att man ska orka vidare i sin föräldra roll och inte bryta ihop totaltoch bli elak mot sina barn, det är min största rädsla, att jag ska bli så trött det går ut över mina barn! Men jag är inte den som är rädd för att be om hjälp med mina barn av närstående. Sen är det ju så, att barn kostar ju. Även om det inte känns just nu sådär jätte mycket i plånboken ännu förutom blöjor till 2 och denna ersättning som kostar närmare 70 spänn 2 gånger i veckan att köpa. Vi satsar på att få William blöjfri tills nästa sommar och toa tränar honom varje dag någon gång om dagen eller så ofta han själv vill sitta på toan.

Ja. Dagarna går undan som vanligt för våran del. Sommaren också dessutom tråkigt nog. Men på torsdag återgår vi till "vanliga" livet igen. Då är nämligen Jimmys sjukskrivning över. Eller ja, han börjar på halvtid bara alltså några timmar om dagen och sjukskriven resten av tiden. Då får jag klara mig själv och jag har ändå liiite ångest över vara själv med mina egna 2 barn konstigt nog. Har aldrig varit det flera timmar nämligen. Hoppas jag klarar mig!

Dessutom, ska vi på inskolningssamtal nu på fredag klockan 10 på Williams nya dagis som ligger 5 minuter bort från där vi bor, hoppas han kommer trivas där och personalen är okej. Han börjar sin första dag den 20:e augusti.

Så ska Alwa på kontroll på torsdag och gissar på hon ligger på 6,2 kg och 61 cm lång nu faktiskt, men vi får se!
Fredag drar vi ut mot Malmköping och Sagostigen igen och bor på campingen i Malmköping under hela helgen, mysigt!

Så ja, vi lever vidare och tråkigt nog blir det inte så mycket bloggande som jag önskar. Snälla, kom med förslag på vad jag kan blogga om!! :)