Alwa är väldigt olik William. Inte bara till utsidan utan också sättet! När William var liten, var han väldigt lugn kille som inte skrek så värst mycket och tyckte om att åka vagn t ex. Dock fick han ägg allergi och eksem som väldigt liten, bara 3 månader gammal fick han massor av röda och torra utslag över hela kroppen som vi trodde berodde på ersättningen. Men han fick diagnosen autopisk eksem (eksem som kommer att växa bort med åren), men ingen kan säga exakt hur många år det kommer att ta. Det är lika vanligt med bara några år så väl som kanske 20 år eller mer. Han var väldigt självständig som bebis om man kan säga så. Han kunde ligga själv där man la ner honom och han var knäpp tyst och somnade till sist själv oftast. Nu idag när han är nästan 2,5 år, är han som många andra barn i samma ålder i trots åldern. Han har kommit på ordet "nej" och använder det hela tiden och driver mig till vansinne sometimes! Liksom skrika, slåss och protestera vid t ex. matbordet att tugga med öppen mun, stå på stolen, springa från bordet och mm. Visst är han avundsjuk på lillasyster, det hör ju till när man har varit enda barnet i 2 år, men han har aldrig varit riktigt elak mot henne ännu och hoppas inte det kommer heller. Han är väldigt lik Jimmy både utseendet och insidan när han var liten!

Alwa, är en bestämd dam! Hon vet vad hon vill och hon vill ha saker på en gång när hon väl skriker efter det. Hon kan skrika non stop, i säkert timmar om hon inte fick det hon ville. Magen hennes krånglar men börjar bli bättre nu vid snart 3 månaders ålder. Inga tecken på eksem har visat sig än för hennes del och hoppas hon blir fri från det. Hon har ännu inte börjat visa tecken på att rulla från rygg till mage. Men hon jollrar och kommunicerar hela tiden när man pratar med henne, vilket är en stor utveckling och gör henne till en väldigt social människa har vi märkt sen hon föddes har hon alltid velat ligga nära och bli buren, lägger man ner henne skriker hon direkt för det mesta. Det ska bli kul att följa hennes uppväxt och se vilken människa hon blir. Tror hon blir helt annorlunda mot sin storebror!

- Hur trodde jag mitt liv skulle se ut som 2 barnsmamma och hur blev det?
Ja, jag trodde väl som många gör. Jag kommer klara det utan problem. Hur blev det? Nja, inte riktigt så va. Det är klart jag var inställd på en tuff förändring i våra liv med 2 småbarn. Jag trodde inte på några rosa fluff fluff moln direkt, men inte heller ett rent helvete. I början var det tufft, med sambon på intensiven i Uppsala för hjärnblödning som jag aldrig trodde jag skulle få se igen, så jag fick dra lasset med 2 barn helt själv i princip. Det jobbiga jag känner, är att sysselsätta William som är en pysslig och sprallig snart 3 åring. Alwa kräver mycket uppmärksamhet av mig som mamma och jag kan inte lämna henne åt sidan några längre stunder. Att räcka till för 2 stycken kan vara väldigt, väldigt knepigt! Det här med att vakna på nätterna och gå upp och ge Alwa mat är jobbigt i längden, men vi får hjälp ibland med att farmor och farfar har barnen om vi sover över hos dom t ex vilket är guldvärt! Man måste komma ihåg att man blir inte sämre förälder av att "lämna bort" sina barn för en natt eller några timmar, tvärtom! Det laddar batterierna för att man ska orka vidare i sin föräldra roll och inte bryta ihop totaltoch bli elak mot sina barn, det är min största rädsla, att jag ska bli så trött det går ut över mina barn! Men jag är inte den som är rädd för att be om hjälp med mina barn av närstående. Sen är det ju så, att barn kostar ju. Även om det inte känns just nu sådär jätte mycket i plånboken ännu förutom blöjor till 2 och denna ersättning som kostar närmare 70 spänn 2 gånger i veckan att köpa. Vi satsar på att få William blöjfri tills nästa sommar och toa tränar honom varje dag någon gång om dagen eller så ofta han själv vill sitta på toan.