Tack Emelie för din kommentar! Självklart ska jag försöka svara på din fråga!

Fråga: Jag måste bara fråga eftersom du fick göra kejsarsnitt första gången och ska göra det igen , tycker du att det känns som du missar något ?
För jag blev jätte besviken på att jag fick göra kejsarsnitt , vist jag hade inget al eftersom det var akut men jag känner att jag missade massa, typ à jag vet inte men som någon bara gav mig ett barn, det tog jätte lång tid tills jag verkligen vågade tro på att han va min son och att jag fått barn nu. Fast jag hade gott ju och tänkt på att få massa smärta och kämpa för att få ut bebisen och vilja ge upp för att det gjorde så ont och sen när allt va över skulle dom lägga min bebis hos mig.

Svar: Ja alltså, jag fick ju veta ganska tidigt med William att det var stor risk för kejsarsnitt. Men jag hann aldrig prata om en speciell dag för snitt med läkaren då han ville titta ut nästan 2 veckor innan BF. När vattnet gick på natten där till 30 april 2010, så vart jag väldigt förvånad kan jag säga! Vi fick tid till förlossningen för kontroll klockan 10 på dagen. Fick ligga i CTG-kurva ett tag och bebisens hjärtljud var svåra att få fram tyckte barnmorskorna trots flera försök. Så jag fick göra ett tillväxt ultraljud för att se hur fostervattnet såg ut osv. Där konstaterades att det inte fanns något vatten alls kvar och dessutom upptäcktes då att han hade oregelbundna hjärtslag och inte på dom andra ultraljuden vi gjort innan! Då, blev det akut snitt beslutade man pågrund av hjärtslagen OCH dels för att han vägde över 4 kg och mitt bäcken var för trångt för honom att komma igenom. Jag var beredd, men ändå inte alls på snitt kan man säga. Jag skakade så okontrollerat genom hela operationen och var jätte rädd kommer jag ihåg. Men på någotvis, var det skönt att få snitt och inte behöva gå igenom smärtan som vid en "vanlig" förlossning. Kände i förlossningsrummet innan snittet, att paniken kom krypandes i mig över att ligga där och kanske genom gå en vaginal förlossning.

Nu, kommer vi få veta exakt datum på onsdag när vi får snitt och det känns bra för oss båda känner vi! Vi hinner planera vem som ska passa William här hemma dom dagar vi kommer ligga på BB och jag kan förbereda mig mentalt på vad som komma skall igen. Men denna gången vet jag hur det går till vid snitt och jag känner mig lugnare helt klart.
Till dig Emelie, kan jag säga att jag förstår din känsla! Det kom ju så plötsligt ändå och du hade förväntat dig en "normal" förlossning. Men huvudsaken är att du och din son mår bra idag och det var bästa beslutet för er båda just då och satsa vid nästa graviditet på normal förlossning, för det tror jag du kommer få också!
Även om snitt gör jäkligt ont efteråt och man måste gå på morfin sprutor och smärtstillande piller, så är det bra den möjligheten finns känner jag.