Svar På Tal!

Eller, svar på fråga rättare sakt. Frågan handlar om min inställning till unga tjejer och deras starka bebislängtan. Vad anser jag om detta och vad skulle jag tipsa om. 

Ja alltså, pratar vi om 14-15 åriga tjejer så nej, jag tycker inte dom ska skaffa barn frivilligt! Varför? Jo för att i den åldern har man ännu oftast inte upptäckt vem man själv är ännu. Man har behov av kompisar och socialt umgänge och absolut behov av utbildning! Oftast vill man testa sig fram med olika killar och man är ett helt hav av hormoner och känslor som hoppar från bra/dålig på bara någon dag. Att sätta ett barn till världen så pass ung av fri vilja, skulle jag säga beror på dålig självkänsla och en längtan efter att bli sedd av någon och bli älskad. Man tror att ett litet barn kan ge en den här känslan av att vara omtyckt och behövd. Men utvecklingsmässigt, så tror jag man inte alls är redo för att ta hand om ett litet barn när man själv bara är ett och står under sin egen mammas beskydd ännu. Alla barn behöver så mycket mer än nya kläder och kärlek. Det krävs pengar och så mycket tålamod! Det är föräldrarna som är försörjnings skyldiga tills barnet är 18 år och därmed kanske får ännu en mun att mätta med sina pengar som kanske knappt kan täcka det egna barnets "begär". Sen anser nog många tonåringar att pappa och mamma är en trygghet och en säker källa att lämna bort sitt barn till och en ursäkt för att springa på stan osv som man inte kan göra på samma sätt när man får eget barn. 

Jag hade aldrig skaffat barn om jag var tonåring på några villkor!

Tjejer över 18 år, har jag ingen åsikt om faktiskt. Dom är myndiga och bestämmer själva och har (oftast) redan gått ut skolan med förhoppningsvis bra betyg och en chans in på arbetsmarknaden och tjäna egna pengar. Jag kan bar tala för mig själv när jag var 18 år och blev gravid var som en käftsmäll! Ett riktigt bombnedslag verkligen. Vi bodde hemma fortfarande båda två och gick i skolan. Min graviiditet upptäckte jag i vecka 24 och 2 veckor för sent för abort, men det fanns aldrig i mina tankar att göra abort dock. Vi fick lösa allt snabbt med eget boende, pengar osv. Det var kämpigt att fortsätta skolan när vår son var drygt 1 år och "lämna bort" honom på dagarna. Men nu ser jag det ljust trots allt och vi har jobb i vår familj och egen ekonomi och jag själv siktar på jobb och fortsatta studier när vår lilla tjej kommit till världen! Men jag hade varit otroligt tacksam om vi redan haft klara utbildningar, jobb och eget boende innan vi fick William så klart. Men jag ångrar honom inte en sekund!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0